Godmorgon alla fina.
Jag förstår inte hur min kropp orkar, när jag jobbar då är jag dödens
död på morgonen och går knappt att få liv i.
Idag är jag ledig och tittade senaste på klockan vid två inatt.
Men ändå vaknade jag klarvaken klockan 7 och fick tillochmed väcka
Fredric som hade försovit sig.
Nu ligger jag i soffan under täcket och tittar på luciamorgonen - mysigt!
Tänka sig att det redan är lucia, tiden bara springer iväg nu! :)

När vi växte upp och gick i skolan var jag helt omöjlig att
få upp ur sängen tidigt på morgonen, morgontrött är bara förnamnet.
Och även då på Lucia förstås, så jag blev lika besviken varje luciamorgon
när jag väl hade pallrat mig ur sängen och gjort mig klar för en dag på skolan.
Då sitter Suss och Pappa i tvrummet och äter frukost framför Lucia på tv.
Jag hann förstås bara kasta i mig frukosten och springa till bussen.
Men mysigt hade nog dom! :)

På nittiotalet har även jag varit Lucia som fick bära levande ljus
i mitt hår och följdes av tärnor, stjärngossar och tomtar.
Vi gick i femman och var i våran fniss ålder.
När vi ska börja gå in i kyrkan, tappar vaktmästaren dörren på mig och
jag vajar till med alla ljus. Men ljusen fortsatte lyckligtvis att brinna och tåget
började gå in i kyrkan.
Sen mitt i en sång fram i kyrkan brister vi alla ut i ett totalt fnitter framför
en fullsatt kyrka! Men det är fina minnen det! ;)
På den tiden använde man riktiga kameror, så jag har tyvärr inga bilder att
dela med mig av just nu.

Nu ska jag värma lite glögg.
Ha en mysig dag!
Kram