Igår kväll kom jag på mig själv att jag gick å haltade, hade fruktansvärt ont i vänsterfoten när jag väl kände efter. Så jag värmde kornkudden och kröpt ner i sängen, var en ilande känsla i hela foten men tillslut somnade jag.
Imorse när jag vaknade kändes det som att ömheten var bortblåst, ända tills jag klev upp och inte kan stå på foten.
Efter många om och men haltade jag tillslut bort till syster för att köpa lite lunch.
Där fick jag stränga order om att linda foten.
Å vad sjutton lindar man foten med då om man inte har nått att linda med?
Ett lakan var hennes idé, det funkade på hennes nästa brutna fot i vemdalen ett år, undra varför? :P
Jag haltade mig hem och tog bilen på apoteket och fick hjälp av en jätte trevlig dam, hör å häpna!
Trevliga damer på apoteket hur ofta händer de?
Vilket fall som helst en linda fick jag med mig hem, samt en liten bok om led- och muskel skador och order om att vräka i mig värktabletter.

Så nu är foten lindad och gör precis lika ont som innan, jag hoppas det ger med sig för om en och en halv timma börjar jag jobba.
Jihoo. Det bästa är ju att jag verkligen inte ens vet vad jag gjort?

Sen blir det fredagsmys! ♥