bingo.


Igår kom min underbara släkting Cilla och knackade på dörren. vi myste ner oss i min soffa och löste en hel del världsproblem =)
Sen bjöd hon över mig på god middag och ännu mera prat för att sedan packa bilen full med en mysig filt, godis, popcorn och vindruvor och bege oss mot Brunflo och Vitgården för Bilbingo. =)
Där spelade vi bingo förfulla muggar och hade ett och annat skrattanfall då tanten i bilen bredvid trädde på en vacker pannlampa på sitt huvud. Den for runt som en discolampa i bilen samtidigt som hennes man drack öl. Antagligen firade han i förtid och visste säkerligen sen innan att dom skulle kamma hem 1000 spänn!
Vi lämnade vitgården 220kronor fattigare och med värkande magar. Men inget kan sätta stopp för oss när vi är tillsammans i en bil med bra sjunga-med-i-låtar. Vi tog en runda i brunflo där vi även fann SNÖ och hade vårat första snöbollskrig inför vintern, underbart!
Sen blev det leta-staty-tävlig. vi har en förkärlek till statyer och snart har vi fått alla östersunds mästervärk på bild! =)
Vi hittade även efter många om och men igen den där topphemliga vägen som Kenneth nångång för länge sen visat Cilla, vägen är emellan lungvik och stan, igenom en massa skog och en sjuhelvetes guppigväg. Jag kan meddela att med min mörkräddhet var jag en aning skraj.

Nu ligger jag i min soffa och vill i alla förtvivlan få till min tv-box som har gått och sagt upp sig av någon tokig andledning. Jag kunde iallafall kika på idol via den vanliga antennen och sen började även en ny kriminalserie på samma kanal. tänkte att nu ska jag ta tjuren vid hornen och våga se ett avsnitt själv, eller ja riktigt själv var jag inte.. tess var mitt moraliska stöd via msn. Bra grejer det där! =)
Hej och hå vad det gick bra enda tills en äcklig tant står i en dörr och ser bara så där skräck-films äcklig ut. Då bytte jag illafort och ber till gud att han lämnar tebax mina kanaler så jag kan se på Filip och Fredrik istället!
Dessutom vill Evelina ha med mig till Borgvattnet ihelgen och bo på en spökgård, jag skulle inte tro det va. Utan tackade fullhjärtat neej till den upplevelsen, rädd som man är - men jag är stolt att dom törs! =)

         

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0