Jag har ju helt och hållet glömt att berätta om min traumatiska upplevelse som inträffade i lördagskväll på Körfältet i Östersund.
Evelina och Robin samt en kille till hade inflyttningsfest, sagt och gjort. Är det inflyttning så är det - då ska alla rum visas. Städade som ostädade.

Vi tog oss ett varv med Evelina i spetsen och husesynen var igång. Ett rum här och ett rum där, och här är ormarnas rum. Ehh va? URSÄKTA! ja ni hörde rätt, dom har ormar som har ett eget rum! eller rättare sagt Robin har TRE äckliga ormar!
Den magiska dörren in till dom läskiga varelserna hölls stängd tills framåt midnatt när dom flesta hade druckit upp alla sina vätskor och en bil ner till krogen stod bokad.
Då skulle såklart dörren öppnas och rummet fylldes av nyfikna människor - jag var en utav dom.
Jag som är livrädd för dessa äckligt skapta vidriga varelser skuttade snabbt in över tröskeln och förstod nog inte riktigt själv att jag var där inne.. Men det var jag och föll för grupptrycket gjorde jag oxå. Om att tokblunda med ögonen och sträcka fram pekfingret för att sedan vidröra hemskheten i inte ens en sekund räknas som att klappa odjuret, Så gjorde jag det. För mig räknas det som en riktigt ordentlig klappning när det gäller en Orm! Det är nästan likadant som att jag har haft den slingrandes runt halsen.. så de så =)

Jag kan även berätta att Robin en gång fick knacka dörr och fråga sina grannar om dom sett hans bort tappade orm.. den försvann när han skulle hämta tvätten.. men den hittades senare ihjäl frusen utan för huset, tack och lov!