Natten till idag lyckades någon binda ihop mig med en hals- och öronont från helvetet.
Det har inte suttit i hela dagen, utan mest kommit när det känt för det och nu ikväll kom det som ett bombnedslag och sitter fortfarande som gjutet i min kropp.
Jag har blivit bortskämd med att inte ha ont i halsen efter jag tog bort halsmandlarna.
Visst har jag haft ont i halsen, men det är ju ingen match mot för hur livet såg ut förut med två köttbullar i halsen, som en gång i månaden svällde igen så jag inte ens kunde svälja mitt eget saliv.
Vilket fall som helst så vill jag inte och jag har inte tid med detta.

Men det slår aldrig fel..
När jag var liten och skulle få ha födelsedagskalas gjorde mamma alltid så fina inbjudningskort till mina kompisar. Ett jag minns speciellt liknade en kanin.
Däremot lyckades jag alltid pricka in att vara dunder sjuk var endaste gång jag skulle ha kalas.
Jag ljuger inte när jag säger att jag aldrig hade ett kalas för mina inbjudna klasskompisar när jag var liten.
Det slutade med att jag fick vara med på min systers kalas istället, för då var jag minsann alltid frisk!
Knasigt det där, något som alltid suttit i min kropp.
Så fort jag längtar som sjutton till något så hinner jag dra på mig en sjukdom innan dagen med det stora D:et är kommen.

Men den här gången tänkte jag övervinna sjukan med allt som står i min makt! :)
Puss å kram.